Fyra år på KTH - till vilken nytta?

Att läsa fyra år på teknisk högskola är en stor investering både för individen och för samhället. Många har väl frågat sig om det var en bra investering. Svaret beror mycket på vad man skulle komma att ägna sig åt. Man kan som Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, i ekonomiekot 2012-11-17 se en avklarad civilingenjörsexamen som en signaleffekt till arbetsgivarna.

Men om vi förutsätter att de fyra åren skall ge kunskaper för att arbeta med ingenjörsuppgifter så kan det ändå vara svårt att urskilja vad man har haft för nytta av det man en gång lärde sig och hur det har påverkat ens förmåga att angripa och lösa andra problem. Har det påverkat mitt sätt att tänka att jag en gång lärde mig beräkna knepiga integraler analytiskt, något man kanske aldrig haft behov av sen tentan 1966?

Så det här blir ett försök att jämföra utbildningen med vad som kom till nytta på jobbet den närmaste åren efter examen. Ju längre tid som sen går efter examen, desto mindre betydelse har väl högskolestudierna. Och finns det erfarenheter att dra nytta av i dagens utbildning?

Kanske är det bara är kul att minnas lite tillbaka i tiden.
Alla i årskursen är välkomna att skriva ner sina tankar om detta.

Bidrag från
Björn Gustafsson
Bosse Tengblad
Örjan Forsgren
Roland Enefalk
Olle Bäckström
Stellan Folke